Hoppa till innehållet

Harald Scavenius

Från Wikipedia

Harald Roger Scavenius, född 27 maj 1873Gjorslev, död 24 april 1939 i Haag, var en dansk diplomat och politiker. Han var son till Jacob Scavenius.

Scavenius blev 1900 magister och samma år assistent i utrikesdepartementet samt 1904 legationssekreterare i Sankt Petersburg, förflyttades 1909 till Paris och 1911 till London, men återvände 1912 som envoyé till Sankt Petersburg. Han kvarstannade där till december 1918 och var den siste diplomat i sändebudsställning, som lämnade Ryssland efter oktoberrevolutionen. Därefter försökte han i Västeuropa åstadkomma en samfälld aktion mot bolsjevismen.

Scavenius blev i maj 1920 utrikesminister i Niels Neergaards ministär och avslutade förhandlingarna med Tyskland i gränsfrågan genom traktaten av den 10 april 1922. Däremot avböjde han att sluta handelsavtal med Sovjetunionen. Han avgick oktober 1922 från utrikesministerposten, blev 1923 sändebud i Rom samt 1928 i Haag och Bern.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Fagforeningsbevægelsen i Frankrig (1911)
  • Af den nyere engelske Arbejderbevægelses Historie (1912)
  • Af de sidste Aars sønderjydske Politik (1923)